Tekniska lösningar och konstruktioner.
From Algodoo
Tekniska lösningar och konstruktioner.
| Language: | Svenska |
|---|---|
| Description: | Ett arbetsområde i teknik för grundskolan 7-9 |
| Target: | Key Stage 3, Key Stage 4 |
| Category: | Exercise, Laboratory, Group work |
| Discipline: | Static forces, Dynamic forces, Friction, Gravity, Motion, Energy, Momentum, Optics, Fluids and gases, Thermodynamics, Work |
| Learning objectives: |
Ur Lgr11, Grundskolans kursplan för teknik. Tekniska lösningar • Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar • Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.
Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.
Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. |
| In class: | Arbetsområdet innefattar fyra delmoment och syftar till att eleven når kunskapsmålen från kursplanen.
Antal lektioner för alla fyra moment är ca 5-6 lektioner beroende på lektionernas längd och hur mycket tid man upplever är möjlig att lägga på området. De två första momenten "Nybörjarguiden" samt Rube Goldberg-maskiner görs på 1-2 lektioner. Man kan hoppa över Rube Goldberg om man vill minska ner på tiden för arbetsområdet. Moment tre behöver 1/2 - 1 lektion. Moment fyra behöver 3- 4 lektioner. Om man vill att eleverna ska redovisa sina konstruktioner för kamraterna så behövs ytterligare till det utöver det som nämns här. |
Delmoment 1, "Nybörjarguiden" (Om eleverna eller läraren inte använt Algodoo tidigare.)
Delmoment 2, Rube Goldberg-maskiner (kan hoppas över)
Sedan bygger eleverna en egen "Rube Goldberg" Syftet med detta moment är att eleverna ska få prova på programmet och bygga någonting själv.
Sedan kan man i Rube Goldberg-maskiner hitta massor av exempel på tekniska lösningar och diskutera dessa med eleverna.
Delmoment 3, "Kolvmotorn"
I detta moment måste eleven verkligen undersöka och förstå en fysisk modell innan en fungerande modell i Algodoo kan skapas.
Leta rätt på den gamla modellen av en tvåtakts förbränningsmotor som brukar finns på skolor som varit med några år. Förklara lite snabbt funktionen hos motorn och be sedan eleverna att i Algodoo konstruera en likadan motor. Detta är svårare än det låter och eleverna kan behöva undersöka modellen både två och tre gånger innan de får det att fungera.
Om det inte finns någon modell av en kolvmotor på skolan så kan man kanske hitta någonting annat som fyller samma syfte.
Om man inte hittar något material som kan ersätta kolvmotor modellen så hoppar man över momentet, men då bör man inte ha hoppat över moment två, Rube Goldberg-maskinen.
Delmoment 4, "Bygg någonting som gör någonting."
Man kan ge en färdig förutsättning. Ett exempel på det skulle kunna vara att vattna en blomma. Utmaningen för eleven blir då hur vattnet kan transporteras från ett ställe till ett annat och hällas över en blomma längre bort. Scenariot gör läraren och eleverna får sedan varsin kopia av filen. Kopian på filen kan skickas till eleven på en mängd olika sätt, DropBox, e-post, osv.
Syftet med uppgiften är att eleven ska bygga en konstruktion som löser någon slags uppgift/problem. Lösningen ska innehålla som många olika exempel på tekniska lösningar som möjligt. Syftet är alltså inte att hitta en så smidig och lätt lösning som möjligt. Det är dessa tekniska lösningar och hur de förklaras och beskrivs, som eleverna sedan bedöms utifrån.
Lägga till skriftlig information om de tekniska lösningarna och dess kontroller.
När eleven anser sig färdig med uppgiften skickas en kopia av Algodoo filen till läraren med exempelvis DropBox eller liknande.
Det kanske säkraste sättet är att som lärare spara en kopia elevens fil på ett USB minne. Men tänk på att spar-funktionen i Algodoo är lite trixig och kanske inte helt genomtänkt, se till att du vet hur den fungerar innan du sparar någonting på USB minne. Om man inte gör helt rätt så fastnar inte kopian på USB minnet, detta trotts ett medelande om att filen sparats på minnet.
Sedan kan läraren i lugn och ro göra bedömningen av uppgiften vid sin egen dator.
